Söndagen.

Den dagen du lämnade mig . När vi stod i dörröppningen till min nya lägenhet gråtandes. Gråtandes så vi inte kunde säga ett ord till varandra. Söndagen då våra tårar rann som två vattenfall.

Då när vi insåg att detta är verkligen slutet. När jag insåg att det är nu du stänger dörren och aldrig mer öppnar den.

Jag vet att vi båda kände det. Att vi kommer aldrig få hålla om varandra igen .

Nu sitter jag här. Ensam . Ångesten fanns bara där några dagar efter du lämnade mig. Sen släppte den ur sitt dödsgrepp.

Men nu har den funnit en väg att smyga sig in och tillbaka igen.

Alla mina sinnen har vaknat. Jag kan känna din beröring, din doft , din smak och ditt hjärta.

Jag hör ditt hjärta slå om natten när jag ska sova. Jag känner din hand smeka mitt hår och dina läppar nudda min kind.

Jag minns hur vi myst i våran gamla lägenhet. Jag tänker på alla rum o lägenheten . Badrummet där vi  har duschat ihop. Stått och kysst varandra i duschen i evigheter.

Sovrummet där vi legat i ljuset av den tidiga morgonen och njutit av att få ha någon att vakna med. Att få vakna med just dig. Att få se in i just de grönbruna ögonen. Att ha ett bröst att ligga på , ett stort hårigt mans bröst att luta mitt huvud.

I vardagsrummet där vi sett på massa dåliga action filmer du valt. Ätit thaimat och skojbråkat i soffan. Just i den soffan jag bland de första gångerna jag var hemma hos dig fick hjärnskakning. Vi skojbråkade och skrattade och klantig som jag är så slog jag i huvudet i den hårda kanten .

Köket där vi lagat mat, bakat och haft sex. Där vi suttit vid köksbordet och skrikit på varnadra , bråkat om småsaker . Gråtit och skrikit om vartannat. I köket där du betraktade mig och sa vackra ord. Där vi suttit och bara tittat på varandra utan att säga ett ord.

I arbetsrummet där vi suttit och kollat på bilder. Där vi har haft sex på skrivbordet. Där våran vackra katt legat på kontorsstolen och sovit. Där jag gömt mig när vi skojbråkat.

I hallen där vi stått så många gånger , där jag så många gånger gråtit och inte fått någon luft för jag varit så ledsen. Där vi har hållt om varandra , gett en "sista " kyss i tron på att de skulle vara sista gången vi sågs.

I hallen där jag stått i bara underkläder och kysst dig hejdå när du skulle till jobbet. I hallen där jag stått sent på kvällarna och tittat efter dig i kikhålet. Där jag stått på tå och väntat på att ljuset i trappen skulle tändas. I hallen där jag suttit på golvet och väntat på dig ,bara önskat att nyckeln skulle sättas in i dörren för att sen få kasta mig om halsen på dig. Och att då i samma stund mina demoner skulle lämna mig .

I lägenheten där jag suttit på golvet med uppskurna ben och armar för jag inte klarat av att stå emot demoner och smärtan som slitit mig i stycken . I lägenheten där jag skurat blod i panik för att du inte skall se. I lägenheten där jag ramlat i mina egna blodpölar . I lägenheten där jag har försökt ta livet av mig så många gånger.

I lägenheten där jag saknat dig att jag har velat ta livet av mig för jag inte orkar vänta en timme till på att du ska komma hem. I lägenheten där JAG har velat hoppa från balkongen.

Du tog bort alla mina demoner. Du lät mig aldrig falla. Jag kunde nudda botten men då ryckte du upp mig snabbt när du märkte det...

jag älskar dig för att du fått mig utstå smärtan, men sen räddat mig från ett helvete.

Nu har jag inte dig kvar i mitt liv. Nu kan ingen rädda mig om jag faller. Jag vägrar att låta mig falla. Men jag vill ha dig tillbaka. Jag vill ha dig intill mig när det blåser kallt.

Jag vill ha dig bakom mig när vägen är svår att vandra, känna din hand i ryggen som trycker mig framåt när jag börjar bli trött...

jag vill ha dig framför mig för att orkar framåt.

Jag är inte hel utan dig , men jag planerar att bli.

DET BLIR BÄTTRE.